Makrill 2024

Makrill fiskas i Nordsjön, i vattnen runt Brittiska öarna och väster om Portugal, i Norska havet och under senare tid även längre norrut i Barents hav och runt Island³. Den fångas med flyttrål och ringnot främst av fiskare från Norge, Storbritannien, Island, Färöarna och Ryssland³. Den totala fångsten (det vill säga både landad fisk och fisk kastad överbord) i Nordostatlanten låg 2014–2018 på över 1 miljon ton per år, med en nedgång till 0,84 miljoner ton 2019 och är därefter tillbaka på över 1 miljon ton⁴ Figur 1 . Norge och Storbritannien står för de enskilt största fångsterna i området. I Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (Ices-område 3 och 4) under perioden 2010–2023 har den totala årliga landningen (det vill säga summerad landning från alla länder som fiskar i området) pendlat mellan cirka 219 000 ton (2012) och 457 000 ton (2020)⁴. År 2023 fångades cirka 377 000 ton.

De svenska landningarna i Nordostatlanten 2023 (2 207 ton) utgjorde 0,2 procent av de totala landningarna⁴. Av dessa 2 207 ton landade Sverige cirka 117 ton från Skagerrak, 34 ton från Kattegatt 1 783 ton från Nordsjön, 250 ton från norra Atlanten, och 23 ton från Östersjön⁵.

Makrill är en viktig art inom fritidsfisket i Västsverige och Skåne. Enligt nationella enkätundersökningar utförda av Havs- och vattenmyndigheten och Statistikmyndigheten (SCB) har den landade delen av fångsten av makrill inom svenskt fritidsfiske uppskattats till 456–1 627 ton årligen under 2013–2022. År 2023 behölls 679 ton makrill inom det svenska fritidsfisket⁶.

Internationella havsforskningsrådets (Ices) bedömning av beståndet är baserat på en åldersbaserad beståndsmodell som bygger på en kombination av data från yrkesfiskets fångster, märkningsförsök och vetenskapliga provtagningar². Under de senaste utvärderingarna har en systematisk revision av lekbiomassa (SSB) och fiskeridödlighet (F) för perioden 2010–2020 gjorts. Lekbiomassan har reviderats uppåt och fiskeridödligheten nedåt⁴. Tidigare år har rekryteringen presenterats som 0-åriga fiskar, men från 2022 har rekryteringen omvärderats till att innefatta 2-åriga fiskar istället, då estimaten av 0- och 1-åringar är osäkra⁴. Genom att använda rekrytering av 2-åriga fiskar, när de når den storlek då de börjar fångas i fisket, får man säkrare värden⁴.

Ingen överenskommelse har sedan 2021 skett om hur fiskerättigheterna ska delas upp mellan de 17 länder som fiskar på beståndet. Fiskekvoterna under åren 2008–2022 har alla varit högre än de maximala fiskeråd som Ices har gett. Sedan 2010 uppskattar man att fångsterna överskridit råden med i snitt 40 procent årligen. Under 2024 räknas det med att det kommer att fiskas cirka 29 procent, 215 000 ton, mer än Ices rekommendation².

Lekbiomassan (SSB) för makrill ökade nästan kontinuerligt från drygt 2 miljoner ton under sena 1990-talet och början av 2000-talet till en topp på 7,26 miljoner ton 2015 och minskade därefter lika kontinuerligt till 3,18 miljoner ton 2023 Figur 2 ⁴. Den har efter 2008 legat över tröskelvärdet för den biomassa som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd (MSY B_trigger)⁴. Biomassan är alltså i nuläget tillräckligt stor för att producera ungfisk till framtida års fiske, men närmar sig stadigt denna kritiska gräns. Fiskeridödligheten (F) var som högst år 2003 och minskade sedan fram till 2018. Fiskeridödligheten var under den nivå som medger en maximal hållbar avkastning av beståndet (F_MSY) år 2009–2020 Figur 3 ⁴ vilket tyder på ett hållbart fiske under perioden. Sedan 2021 är fiskeridödligheten åter över F_MSY, och 2023 nådde fiskeridödligheten även den extra säkerhetsnivån Fpa under vilken det är 95 procents säkerhet att biomassans förmåga att producera ungfisk bibehålls (SSB>B_lim). Rekryteringen fluktuerar sedan 2003 från cirka 2 miljarder individer till 7 miljarder individer mellan åren. Rekryteringen för 2024 ligger under medelvärdet för perioden 1980–2024 Figur 4 ⁴.

Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger över det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (F_MSY), och mellan gränsen vid vilken det är stor sannolikhet att fisket är för högt för att beståndet ska kunna producera tillräckligt med ungfisk (F_lim), och gränsen som tar i hänsyn till osäkerheten kring F_lim (F_pa). Lekbiomassan ligger över det tröskelvärde för biomassa som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd (MSY B_trigger) och även över den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera ungfisk minskar (B_lim), och över gränsen för lekbeståndets storlek som tar i hänsyn osäkerheten kring B_lim (B_pa).

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.

Jansen T and Gislason, H. (2011). Temperature affects the timing of spawning and migration of North Sea mackerel. January 2011Continental Shelf Research 31(1):64-72.

Radford Z, Hyder K, Zarauz L, Mugerza E, Ferter K, Prellezo R, et al. (2018). The impact of marine recreational fishing on key fish stocks in European waters. PLoS ONE 13(9): e0201666.

1. ICES. Report of the Benchmark Workshop on Widely Distributed Stocks (WKWIDE). ICES Expert Group reports (until 2018); 2018. https://doi.org/10.17895/ices.pub.21947210.v1.
2. ICES. Working Group on Widely Distributed Stocks (WGWIDE). ICES Scientific Reports; 2024. https://doi.org/10.17895/ices.pub.26993227.
3. ICES. Working group on mackerel and horse mackerel egg surveys (WGMEGS). ICES Scientific Reports; 2018. https://doi.org/10.17895/ices.pub.8166.
4. ICES. Mackerel Scomber scombrus in subareas 1–8 and 14 and Division 9.a (the Northeast Atlantic and adjacent waters). ICES Advice: Recurrent Advice; 2024. https://doi.org/10.17895/ices.advice.25019339.
5. Fångststatistik i yrkesfisket [Internet]. 2013 [updated 2024-10-08; cited 2024-10-09]. Available from: https://havbipub.havochvatten.se/analytics/saw.dll?PortalPages&PortalPath=%2Fshared%2FHemsidan%2FLoggbas%2F_portal%2FFiskdammen.
6. SCB. Fritidsfiske i Sverige 2023. JO 57 SM 2401. 2024. https://doi.org/https://www.havochvatten.se/download/18.5a0c1a2c18fa6d6097b7adec/1717155835106/officiell-statistik-fritidsfisket-i-sverige-2023-JO-57%20SM-2401.pdf